Revival för brittisk pomprock

Så var det äntligen dags igen. De brittiska pomprockskungarna Magnum har varit i studion och skapat ett nytt smäktande, pompöst och troligen ruggigt svulstigt album. ”The Visitation” andas som vanligt den fantastiska fantasy kreatören Rodney Matthews manér lång väg. Behöver jag säga att jag gillar det? Nähe! Är du som jag och går igång på begrepp som ”double gatefold”, ”printed innersleeves” eller ”yellow coloured vinyl” då rekommenderar jag verkligen att du springer till närmsta välsorterade skivaffär eller gör en order på den ultimata boxen hos Amazon.

Magnum, The Visitation

Omslagsbild till albumet

Hela kalaset blir ju inte precis sämre av att giganterna gästar Sverige i början av mars. Debaser Medis, Sthlm 9 mars och Brewhouse, GBG 10 mars.

Det som möjligen stör mig just nu är att albumet släpptes i Europa den 17 januari och jag har det fortfarande inte i min hand. Som tur är kan man tjuvlyssna lite och bilda sig en uppfattning på Magnumonline. The visitation har faktiskt redan gått in på en 46:e plats på Sverigetopplistan (sedan om det betyder att gamla pomprockare är mer benägna att fortfarande köpa sina album istället för att ladda ner dem, låter jag vara osagt – vill naturligtvis tro att plattan förtjänar sin placering och kommer stiga efterhand). Läs gärna Henrics recension på ”den melodiösa bloggen”.

Avslutningsvis ett tips om det kanske genom tiderna bästa Magnumtracket ”Soldier of the line”, här i en halvakustiskvariant. Spåret hittas ursprungligen i en något ösigare version på albumet ”Chase the dragon”. En liten anekdot också kanske? Träffade faktiskt på bandmedlemmarna en gång för många år sedan då jag tillsammans med bl a kamrat Henrik gästade en konsert i Billingehov, Skövde. I vår jakt på sena biljetter, då den lokala skivbutiken Jannes Wax (som tyvärr stängde igen runt 2004, en mycket uppskattad skivaffär i centrala Skövde) som sålde biljetter hade stängt, begav vi oss till arenan mitt på blanka dagen. Inga dörrar öppna, men via baksidan, spelargången letade vi oss utan uppmärksamhet förbi både ismaskiner och roddande inte ont anande engelsmän. Plötsligt befann vi oss i någon slags kombinerad loge/lunchrum med Bob Catley, Tony Clarkin m fl. En kort pratstund och en signatur på turnépostern för någon i gänget blev det. Och biljetter så klart, även om vi inte fick köpa dem direkt av grabbarna i bandet.

Annonser

Om kihlanders

Kommunikatör på Borås Stad. Pappa, hundägare times two.
Det här inlägget postades i Blogg, Funderingar, Musik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s